Det kanske finns en tro att ”någon utomstående” påkallar en säkerhetsskyddsanalys för att utröna huruvida verksamheten är säkerhetskänslig eller inte. Det förekommer, men det är inte det tänkta scenariot, utan den som bedriver en verksamhet har en skyldighet att själva göra en analys om det finns tro att så är fallet. Det kan således vara svårt att veta om man omfattas av lagstiftningen eller inte – om man inte gjort en säkerhetsskyddsanalys.
Säkerhetsskyddslagen från 2018 sträcker sig längre än tidigare och det är tydligt att det inte bara är Sveriges yttre och inre försvar som är av betydelse för Sveriges säkerhet. Idag omfattas även nationellt samhällsviktig verksamhet, eller påverkan på leveranser, tjänster och funktioner, Sveriges betalningsförmåga och finansiella stabilitet samt annan verksamhet som kan generera skador på liv hälsa och infrastruktur.
Därefter har ytterligare skärpningar gjorts vilket innebär bland annat att anmälningsplikt av verksamheten till tillsynsmyndigheten och en skärpning vid överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet, exempelvis vid ett företagsköp. Att en överlåtelse kan förbjudas eller ogiltigförklaras gör att fler fått upp ögonen för frågan vilket är välkommet. Det faktum att en affär kanske inte kan genomföras med oönskade effekter som följd och det faktum att aktie- eller andelsägare personligen har ett ansvar har också givit effekt.
Säkerhetsskydd handlar om att skydda den information och de verksamheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet. Den fortsatt skärpta regleringen gör att allt fler verksamheter berörs, samtidigt som gränsdragningen för vilka delar som ska ses som säkerhetskänsliga blir allt svårare att identifiera i en alltmer digitaliserad samhällsviktig verksamhet.
Sjabblet med den nu uppmärksammade undermåliga miljökonsekvensbeskrivningen som lett till att mark- och miljööverdomstolen undanröjer mark- och miljödomstolens dom och avvisar Cementa AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad täktverksamhet vid Slite på Gotland väcker så klart fler frågor. Givet den argumentation som följer i kölvattnet av beslutet och regeringens drastiska åtgärder torde vara en signal stark som någon. Frågan väcks också är hur vi har hamnat i en situation där vi har ett så starkt beroende till en enskild aktör som är av betydelse för Sverige, beredskapspolitiken och kanske Sveriges säkerhet?
Även produktionen av bitumen, som används vid asfaltstillverkning, kan vara en fråga av betydelse för Sveriges säkerhet och Davidson Kempners eventuella uppköp av Nynas AB förefaller vara en fråga som nu prövas av Säkerhetspolisen.
Utan att fördjupa sig ytterligare i det faktum vi ställts inför är det av yttersta vikt att fånga upp all annan verksamhet som till någon del är av sådan betydelse för Sveriges säkerhet. Säkerhetsskyddsanalysen är verktyget och tillika metodiken som ger svaret och tillser att vi vidtar rätt åtgärder. Säkerhetsskyddanalysen är inte en tick-in-the-box-övning utan ett hantverk i sig som kräver en strukturerad metod och kännedom av marknaden och kännedom om vad som kan påverka Sveriges säkerhet i bred bemärkelse. Den som gräver i historiken vet att det finns alldeles för många skrämmande exempel här. Om säkerhetsskyddsanalysen kommer fram till att man inte har någon verksamhet som till någon del är av betydelse för Sveriges säkerhet så är ju också det värdefull kunskap.
Utan vettiga säkerhetsskyddsanalyser är risken för fortsatt sjabbel är överhängande och Sveriges säkerhet förtjänar långt mer!
Thomas Nilsson
