Namn på anställda vid Folkhälsomyndigheten är inte försvarssekretess

2025-03-20

Kammarrätten i Stockholm (Kammarrätten) har i ett nyligen avgjort mål bedömd att uppgifter om för- och efternamn på de anställda vid Folkhälsomyndighetens avdelning för livsvillkor och levnadsvanor inte är av det slaget att de omfattas av sekretess enligt 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). Detta mål är intressant eftersom kammarrätten utförligare resonerar kring vad som kan utgöra försvarssekretess vid en myndighet.

Bakgrund

En person begärde att få ut löneuppgifter från samtliga anställda vid avdelningen för livsvillkor och levnadsvanor på Folkhälsomyndigheten. Uppgifterna som begärdes var för- och efternamn, avdelning, enhet, arbetstitel, BESTA-kod (BESTA, Befattningsgruppering för Statistik, är ett system för att klassificera anställdas arbetsuppgifter för anställda i staten) och lön.

Folkhälsomyndigheten maskerade uppgifterna om för- och efternamn men lämnade ut övriga uppgifter. Uppgifterna om för- och efternamn lämnades inte ut eftersom Folkhälsomyndigheten ansåg att de begärda uppgifterna gäller en av myndighetens större avdelningar och möjliggör, inte minst i kombination med andra utlämnade uppgifter, en sammanställning över viktiga funktioner på myndigheten. Uppgifterna omfattas av försvarssekretess enligt 15 kap. 2 § OSL.

Personen överklagade och den 27 februari 2025 meddelade kammarrätten sitt avgörande.

Kammarrättens bedömning

Kammarrätten menar att även om Folkhälsomyndighetens verksamhet är en del av totalförsvaret måste bedömningen av om uppgifter kan hemlighållas enligt 15 kap. 2 § OSL göras med beaktande av att offentlighet är huvudregel och bestämmelsen ska inte leda till att något hemlighålls i onödan eller att samhällets åtgärder för landets försvar undandras offentlighet annat än då det verkligen är påkallat. Vid tillämpningen av 15 kap. 2 § OSL måste det vägas in vilken typ av verksamhet det handlar om. Folkhälsomyndighetens avdelning för livsvillkor och levnadsvanor har bland annat följande uppgifter. Avdelningen följer och analyserar folkhälsan och tar fram kunskapsunderlag om hälsofrämjande och förebyggande arbete inom avdelningens ansvarsområden; matvanor, fysisk aktivitet, friluftsliv, psykisk hälsa och suicidprevention, uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande samt alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter och spel om pengar (ANDTS). Avdelningen ansvarar även för tillsyn över vissa verksamhetsutövare som hanterar alkohol, hälsofarliga varor och tobaks- och nikotinprodukter. Kammarrätten betonar att det inte närmare framgår varför de efterfrågade uppgifterna där även namn ingår skulle möjliggöra en sammanställning över viktiga funktioner på myndigheten och varför denna skulle kunna antas skada landets försvar eller på annat sätt vålla fara för rikets säkerhet. Kammarrätten bedömer att avdelningens verksamhetsområde är sådant att nödvändigheten av hemlighållande med stöd av 15 kap. 2 § OSL är relativt liten. Det är inte heller någon sådan verksamhet utanför det militära försvaret som i praxis bedömts vara sådan att den typ av uppgifter som begärts ut ska omfattas av sekretess (RÅ 1990 not. 141, RÅ 1991 not. 93, HFD 2012 ref. 33, HFD:s mål nr 6055-19). Kammarrätten ogillar därför Folkhälsomyndighetens bedömning och återförvisar ärendet till myndigheten.

Spännande avgörande

Kammarrättens dom är intressant framför allt eftersom det belyser hur Kammarrätten resonerar kring sekretessfrågor när det gäller utlämnande av namn-uppgifter på anställda. Det är inte ovanligt att uppgifter om namn i kombination med lön begärs ut och det är ibland lätt att få uppfattningen att många myndigheter nästan lite slentrianmässigt väljer att sekretessbelägga just uppgiften om vem som har vilken lön med försvarssekretess. Överinstanserna har i flera andra avgöranden godtagit myndigheternas bedömning av sekretess för grupper av namnuppgifter med hänvisning till försvarssekretessen och då upprätthållit sekretessen utan något djupare resonemang, jfr exempelvis Kammarrätten i Stockholms dom i målen 6903-24 (namn på undersköterskor i HSOP-registret) och 529-22 (namn på för alla medarbetare på Samhällsbyggnadskontor) samt Kammarrätten i Jönköpings dom i målen 2256-22 (namn på samtliga läkare i region Blekinge), 1318-24 (namn för anställda läkare i primärvården i Region Kronoberg), 1544-24 (uppgifter kopplat till enskilda individer för yrkesgruppen psykologer).

I nu aktuellt fall var det svårt att se i vilken utsträckning namnen på de anställda inom den specifika (förvisso stora) avdelning skulle skada Sverige om uppgifterna lämnades ut. Sammanställningar av personal inom vården får det dock anses vara svårt att i dagsläget få ut.

Försvarsmakten understryker i reglemente Säkerhetstjänst 2021, s. 81 att alla uppgifter som omfattas av totalförsvarsekretessen, 15 kap. 2 § OSL, också omfattas av säkerhetsskydd, även Säkerhetspolisen har denna uppfattning, se Säkerhetspolisens vägledning i säkerhetsskydd – Informationssäkerhet, s. 9. Det torde innebära att säkerhetsskyddsregelverkets krav beträffande säkerhetsskydd måste tillämpas på alla dessa samlingar av namn som förekommer på myndigheter som tillämpar 15 kap. 2 § OSL som grund för att inte lämna ut samlingarna. Detta kan vara problematiskt eftersom samlingar av namn på medarbetare inom många myndigheter hanteras av många olika informationssystem och för samtliga av dessa system ska det finnas en upprättad särskild säkerhetsskyddsbedömning som ska ta ställning till vilka säkerhetskrav i systemet som är motiverade och tillse att säkerhetsskyddet utformas så att dessa krav tillgodoses. Säkerhetsskyddsbedömningen ska dokumenteras, och om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska kommuniceras till ett informationssystem utanför verksamhetsutövarens kontroll ska uppgifterna skyddas med hjälp av kryptografiska funktioner som godkänts av Försvarsmakten 3 kap. 1 § och 5 § andra stycket säkerhetsskyddsförordningen (2021:955). Nu behöver dock inte Folkhälsomyndigheten bekymra sig över detta i detta fall.

Kammarrätten i Stockholms dom i mål 7830-24:

Stockholm KR 7830-24 Dom 2025-02-27 Folkhälsomyndigheten ej Försvarssekretess

Övriga domar som nämns i denna artikel (i den ordning som de förekommer):

RÅ_1990_not_141 Sekretess för fotografier på polismedarbetare

RÅ_1991_not_93 inte längre försvarsekretess för namn på poliser på ingripandemeddelande

HFD 2012 ref 33 Ej Försvarssekretess – säkerhetsprövning av domare

HFD mål 6055-19 lön på anställda inom kriminalvården försvarsekretess

Stockholm KR 6903-24 Dom 2025-02-04 Sekretess undersköterskor socialstyrelsen

KR_Sthlm_529_22 Upplands bro kommun namn titel arbetsuppgift kontaktuppgifter

KRJPG_2022_2256_R_ORG Sekretess för namn på samliga läkare i Region blekinge

Jönköping KR 1318-24 Dom 2024-07-12 Försvarssekretess läkare i primärvård

Jönköping KR 1544-24 Dom 2024-07-12 löner för psykologer