Jag har haft förmånen att arbeta med Skolfederationen det senaste året och jag är imponerad att vara en del i ett projekt som är helt drivet ur ett verksamhetsperspektiv. Euforin blir inte sämre av att jag haft förmånen (?) att under flera decennier ha deltagit i sammanhang som har haft allt annat än verksamhetsfokus. Dessa projekt har sannolikt haft olika former av nytta, men långt från den nytta som initiativtagaren tänk sig.
Flera har upplyst mig om att en elev och lärare inte sällan har upp till 30 inloggningar att hålla reda på. Jag tycker det är nog besvärande att min egen hemkommun har flera olika inloggningar för mig i rollen som förälder. Det känns heller inte helt okej att min kommun tillgängliggör känsliga personuppgifter med enbart lösenord som autentisering. Genom att använda denna gamla teknik för inloggning ger ju klart den effekten att gemeneman har samma autentiseringsuppgifter i mer än ett system. Jag utvecklar inte det närmare utan var och en förstår galenskapen.
Om det nu är så fantastiskt att vi kan bygga ekosystem där vi litar på varandras identiteter, varför slår inte detta igenom snabbare och bredare?
Tänk er ett par aktörer som har förmågan att identifiera varannan invånare, vilken nytta ser de aktörerna på att kliva in i ett ekosystem med federerade identiteter där alla aktörer umgås på lika villkor? En positiv effekt är att deras lösningar används mer, men effekten av att inte längre äga marknaden ställer krav på att lösningen står sig i en fri konkurrens är sannolikt inte lika lockande. Vem vill bli ifrånsprungen av någon som har bättre förmåga att förhålla sig den snabba utvecklingen?
I de flesta federativa sammanhang som jag engagerats i förvånas jag (fast kanske inte längre…) över alla mörka krafter som väcks till liv. Inte sällan krafter som värnar om de inlåsningseffekter som de federativa initiativen nu luckrar upp. Oroande är inte bara alla käppar som sätts i hjulen utan arsenalen med argument som talar för att lägga alla ägg i en korg. Ja, ni läste rätt. Den holländska staten fick förra sommaren bittert se äggkorgen falla isär när Diginotars korthus föll samman och däri fanns holländska statens ”PKIoverheid”/ “Staat der Nederlanden”.
Enkelheten och flexibiliteten för användare är kanske den viktigaste drivkraften för att etablera federationer. Federationens ramverk är kanske minst lika viktigt. Äntligen blir spelplanen tydlig och alla aktörer välkomnas (om inte federationens initiativtagare/intressenter vill annat) förutsatt att man lever upp till kravbilden för federationen.
Federationer gör att det är enkelt att knyta nya kontakter, de gör också det enkelt att ersätta gamla kontakter med nya. Samverkan är teknikneutral och de som konkurrerar med likartade inslag tvingas att konkurrera utifrån användarens perspektiv och kan inte längre förlita sig på dagens inlåsningseffekter. Det låter som musik och med rätt medlemmar är det en härlig harmoni.
Thomas Nilsson