Förvaltningsrätten i Stockholm (Förvaltningsrätten) anser att verksamhetsutövare har frihet att organisera sin verksamhet på olika sätt så länge säkerhetsskyddschefen genom sin placering i organisationen finns i direkt anslutning till verksamhetsutövarens chef och ledning, kan fullgöra sin funktion och ta sitt lagreglerade och praktiska ansvar. Det behöver inte innebära att chefen för verksamhetsutövaren måste ha personalansvar för säkerhetsskyddschefen. Förvaltningsrättens dom är överklagad.
Bakgrund
Den 30 augusti 2024 förelade Länsstyrelsen i Västra Götalands län (länsstyrelsen) Norrköpings kommun att senast den 30 november 2024 bland annat placera säkerhetsskyddschefen direkt under verksamhetens högsta chef (kommundirektören).
Norrköpings kommun överklagade föreläggandet och den 2 april 2025 kom Förvaltningsrättens dom i målet, ladda ner och läs domen i sin helhet nedan.
Länsstyrelsen ansåg att direkt underställd innebär att verksamhetens högsta chef, i detta fall kommundirektören, ska ha verksamhets- och personalansvar för säkerhetsskyddschefen. Länsstyrelsen betonade att en sådan ordning ger säkerhetsskyddschefen de formella förutsättningar som behövs för att kunna leva upp till säkerhetsskyddslagens krav på att leda, samordna och kontrollera säkerhetsskyddet i hela verksamheten. Säkerhetsskyddschefen ges därigenom, enligt länsstyrelsen, en reell möjlighet att ge stöd och påverka ledningen i frågor som rör säkerhetsskyddsaspekter. Enbart rapporteringskrav garanterar inte detta, menar länsstyrelsen.
Den som har personalansvar för säkerhetsskyddschefen i Norrköpings kommuns är biträdande kommundirektör. Biträdande kommundirektörens ansvar är begränsat till frågor om sådant som lön, ledigheter och medarbetarsamtal. Säkerhetsskyddschefen är dock formellt och funktionellt direkt underställd kommundirektören och det finns inte några organisatoriska nivåer mellan säkerhetsskyddschefen och kommundirektören. Säkerhetsskyddschefen får uppdrag direkt av kommundirektören och rapporterar fortlöpande direkt till kommundirektören.
Förvaltningsrättens avgörande
Den fråga som Förvaltningsrätten tar ställning till är om Norrköpings kommuns säkerhetsskyddschef är direkt underställd kommundirektören i den mening som avses i säkerhetsskyddslagen.
För att svara på frågan tittar Förvaltningsrätten på syftet med bestämmelsen – att en verksamhetsutövare måste beakta säkerhetsskyddsaspekter tidigt i olika beslutsprocesser för att ett väl anpassat säkerhetsskydd ska kunna upprätthållas. Om säkerhetsorganisationen fungerar som en isolerad del av verksamheten riskerar säkerhetsskyddsfrågorna att komma in för sent i processerna, vilket kan leda till brister i säkerhetsskyddet och i förlängningen äventyra Sveriges säkerhet. Detta visar på vikten av att säkerhetsskyddschefen organisatoriskt finns nära verksamhetsutövarens ledning och chef.
Förvaltningsrättens menar att säkerhetsskyddslagens bestämmelser och uttalandena i förarbetena ger utrymme för verksamheter som bedriver säkerhetskänslig verksamhet att närmare organisera sin verksamhet på olika sätt så länge säkerhetsskyddschefen genom sin placering organisatoriskt finns i direkt anslutning till verksamhetsutövarens chef och ledning och kan fullgöra sin funktion och ta sitt lagreglerade och praktiska ansvar. Detta kan, men behöver inte, innebära att chefen för verksamhetsutövaren har personalansvar för säkerhetsskyddschefen.
Det är ostridigt att det i Norrköpings kommun är den biträdande kommundirektören som har personalansvar för säkerhetsskyddschefen. Enligt kommunens uppgifter har kommundirektören emellertid budget- och verksamhetsansvar för säkerhetsskyddschefen. Därmed framgår, enligt Förvaltningsrätten att säkerhetsskyddschefens organisatoriska placering är förenlig med lagstiftningen och gagnar dess syfte. Dessutom framgår av kommunens delegationsordning att säkerhetsskyddschefen har självständiga befogenheter att utfärda interna föreskrifter om kommunens säkerhetsskydd. Säkerhetsskyddschefen ingår även i kommundirektörens kontorsledningsgrupp och har möjlighet att delta i kommunens högsta ledningsgrupp vid behov. Kommunen har även uppgett att säkerhetsskyddschefen ingår i kommunens strategiska koncernledningsgrupp.
Mot bakgrund av detta anser Förvaltningsrätten att säkerhetsskyddschefen har en placering i kommunens organisation som i praktiken ger denne en reell möjlighet att ge stöd åt och påverka ledningen i frågor som gäller säkerhetsskydd. Förvaltningsrätten anser därför att länsstyrelsen inte har visat att det fanns skäl att förelägga kommunen att ändra den organisatoriska placeringen på grund av att kommundirektören inte har personalansvar för säkerhetsskyddschefen.
Är det dags att släppa frågan om personalansvar över säkerhetsskyddschefen?
Det är tydligt i detta och tidigare avgöranden från Förvaltningsrätten (SM 6-24 Linköpings kommun) att Förvaltningsrätten med direkt underställd menar att det inte finns ett krav på att verksamhetsutövarens högste chef ska ha personalansvar, vara lönesättande, bestämma om ledigheter och genomföra medarbetarsamtal med säkerhetsskyddschefen. Det är nog en god ordning att det finns en flexibilitet i hur verksamhetsutövare kan organisera sig så länge det står klart att frågorna väger tungt i organisationen. Om en säkerhetsskyddschef har svårt att få gehör för sina frågor kanske det ändå kan vara klokt att skilja mellan den som ansvarar för sakfrågorna och den som man faktiskt har sin lönediskussion med. Men det är en generell utmaning med matrisorganisationer. Klart är i varje fall att Förvaltningsrätten inte underkänner matrisorganisationer i säkerhetsskyddssammanhang. Målet har överklagats så vi får se om kammarrätten tar upp ärendet, därmed är inte sista ordet sagt i detta kapitel.
Förvaltningsrättens dom i SM 14-24 kan läsas i sin helhet här:
Författare: Anderas Dahlqvist, Chefsjurist och Säkerhetsskyddschef, Certezza