Regeringen har utsett Integritetsskyddsmyndighetens generaldirektör som särskild utredare med uppdrag att senast den 11 mars 2027 lämna förslag på ett nytt regelverk för bakgrundskontroller. Enligt regeringen har behovet av att kunna göra bakgrundskontroller blivit särskilt uppmärksammat. Personer med koppling till organiserad brottslighet söker anställning inom offentliga verksamheter och i näringslivet i syfte att få tag på information eller att påverka beslutsfattande. Regeringen vill därför utreda behovet av och förutsättningarna för att göra bakgrundskontroller i såväl offentlig som privat verksamhet. Syftet är bl.a. att ge verksamheter ändamålsenliga verktyg inför och under anställning m.m. för att kunna förebygga de risker som förekomsten av personer med brottsliga eller andra skadliga intentioner innebär på arbetsplatser.
Utredaren ska bland annat lämna förslag på ett ändamålsenligt, proportionerligt och rättssäkert regelverk för
- bakgrundskontroller inför anställning, uppdrag eller annat deltagande i verksamheten på motsvarande sätt som anställda,
- uppföljande bakgrundskontroller under pågående anställning, uppdrag eller annat deltagande i verksamheten på motsvarande sätt som anställda;
utredaren ska också
- redovisa behovet av och förutsättningarna för offentliga och privata verksamheter att göra bakgrundskontroller i andra situationer än vid anställning och liknande förhållanden, t.ex. vid ingående eller uppföljning av avtal och, där det bedöms finnas ett särskilt stort behov, lämna nödvändiga författningsförslag; samt
analysera
- förutsättningarna för, och lämna förslag om, att obligatoriska kontroller av uppgifter i misstankeregistret och belastningsregistret ska göras inför anställning och annat deltagande i verksamheter enligt socialtjänstlagen och LSS som riktar sig till vuxna, däribland äldre,
- och bedöma om obligatoriska kontroller av uppgifter i misstankeregistret och belastningsregistret bör införas för fler verksamheter.
Bakgrund
Det finns i dag ingen enhetlig definition av termen bakgrundskontroll i svensk rätt. Uttrycket används dock ofta för att beskriva kontroller som görs i syfte att till exempel bedöma en persons lämplighet inför en anställning, skydda verksamheter mot infiltration av organiserad brottslighet, motverka penningtvätt eller att förhindra att olämpliga personer anställs för arbete med utsatta grupper. En bakgrundskontroll kan exempelvis inkludera styrkande av en persons identitet, kreditupplysning, granskning av ekonomisk historik och bolagsengagemang. Den kan även inkludera en kontroll av uppgifter ur belastningsregistret och misstankeregistret.
Behovet av att kunna göra bakgrundskontroller har på senare tid blivit särskilt uppmärksammat. Myndigheter och andra aktörer vittnar om hur personer med koppling till organiserad brottslighet söker anställning inom offentliga verksamheter och i näringslivet i syfte att få tag på information eller att påverka beslutsfattande. Det har också rapporterats om fall där kriminella nätverk aktivt rekryterat individer som redan är anställda inom offentlig och privat sektor för att påverka upphandlingar och beslut, förmedla känslig information och skapa gynnsamma förutsättningar för sina verksamheter. Risken för infiltration av främmande makt är också aktuell.
Företag används också i allt större utsträckning för att begå brott. När kriminella nätverk begår bedrägeribrott, skattebrott, välfärdsbrott eller andra brott finns det ofta behov av en legitim fasad i form av bolag. Brottsvinster används också för att köpa upp företag och ger därigenom en ingång till legala marknader. Att upplysningar om företag och deras företrädare kan användas för kontroll av exempelvis leverantörer och kunder är av avgörande betydelse för möjligheten att effektivt bekämpa och motarbeta den organiserade brottsligheten.
Verksamheter kontrollerar uppgifter om lagöverträdelser och misstankar om brott även på andra sätt. Det finns exempelvis arbetsgivare som ber arbetssökande att uppvisa ett utdrag ur belastningsregistret som den enskilde själv begärt ut. Någon uttrycklig lagstadgad rätt för sådana informella registerkontroller finns inte. Avsaknaden av en reglering har dock inte ansetts medföra att det är förbjudet att utföra sådana kontroller (Belastnings registerkontroll i arbetslivet – behovet av utökat författningsstöd, SOU 2019:19, s. 113). Vissa aktörer, bl.a. myndigheter, ger uttryck för att det är osäkert om detta gäller offentliga arbetsgivare.
Till skillnad från myndigheter saknar enskilda aktörer rätt att behandla uppgifter om lagöverträdelser utan tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), förutom i de begränsade fall då det finns särskilt författningsstöd.
Utredningen om ett ändamålsenligt regelverk för bakgrundskontroller (Ju 2025:19).