Namn på samtliga specialist/överläkare vid Helsingborgs lasarett alternativt endast vid röntgenavdelningen har av Kammarrätten i Göteborg ansetts vara av sådant slag att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för det intresse som skyddas av 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL).
Kammarrätten i Göteborgs dom den 25 september 2026 i mål nr 3309-26.
Bakgrund
En läkare begärde att få ta del av en lönelista innehållande uppgifter för samtliga specialist- och överläkare på röntgen vid Helsingborgs lasarett (51 personer), dels samtliga specialist- och överläkare på Helsingborgs lasarett (321 personer).
Region Skåne avslog begäran när det gäller namnuppgifterna på sagda personer. Regionen ansåg att det var fråga om en större mängd uppgifter som vid ett utlämnande skulle innebära möjlighet att kartlägga regionens resurser och kapacitet. Regionen hänvisade bland annat till Högsta förvaltningsdomstolens avgörande den 5 november 2025 i mål 4499-25 (Kriminalvården, vi har tidigare skrivit om detta mål och de speciella omständigheterna i detta mål – https://certezza.net/nyhet/forsvarssekretess-for-namn-pa-anstallda-vid-tva-anstalter-ackumulerade-uppgifter/)
Läkaren överklagade beslutet och anförde bland annat att syftet med begäran var att kunna jämföra löner mellan kollegor vilket han menade är en vanlig och legitim begäran. Han menade att det inte torde finnas något i hans begäran som tyder på en kartläggning som kan skada rikets säkerhet.
Kammarrätten i Göteborg avslog överklagandet med något som vi numera får se som en standardformulering i dessa typer av mål. Region Skånes verksamhet inom sjukvården är en del av totalförsvaret. Ett utlämnande av en sammanställning med namnen… kan typiskt sett vara ägnat att medföra skada för det intresse som skyddas av försvarssekretessen.
Inte det första fallet
Vi har sett en lång rad av fall där myndigheter väljer att sekretessbelägga namn inom olika yrkeskategorier. Överinstanserna, särskilt Kammarrätterna i södra Sverige, avslår ärendena på ungefär samma sätt. Nedan följer några exempel:
| RÅ 1989 not 72 | Befattningshavare placerade i krigsorganisation |
| Kammarrätten i Göteborg, mål 357-18 | Göteborgs Energi AB – Namn och titel på säkerhetsprövad personal |
| HFD mål nr 6453-19 och 6055-19 | Namn och lön på samtliga anställda vid anstalt |
| Kammarrätten i Stockholm mål 529-22 | Namn titel, arbetsuppgift och kontaktuppgifter på samhällsbyggnadskontoret inom Upplands-Bro kommun |
| Kammarrätten i Jönköping mål 2256-22 | Namn på samtliga fast anställda läkare i region Blekinge. Certezza har skrivit om detta mål här: https://certezza.net/kronika/en-avslagen-begaran-kostar-det-mer-an-det-smakar/ |
| Kammarrätten i Jönköping mål 1520-23 | Namn på överläkare vid röntgenkliniken i Karlskrona |
| Kammarrätten i Jönköping mål 1318-24 och 1544-24 | Namn på läkare i primärvård samt namn på psykologer |
| Kammarrätten i Stockholm mål 6903-24 | Namn, personnummer, datum för legitimation för samtliga inom ett 20-tal yrkesgrupper från Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal |
| Kammarrätten i Göteborg mål 3543-25 | Namn, personnummer, befattning och avdelning för samtliga chefer (exklusive administrativa) på Hallands sjukhus, orterna Halmstad, Varberg och Kungsbacka (Utlämnades dock med förbehåll för en person) |
| HFD mål 4499-25 | Uppgifter på samtliga anställda vid en kriminalvårdsanstalt, (uppgifter om kökspersonal, hälso- och sjukvårdspersonal samt lärare lämnades dock ut) |
Ett näraliggande mål som nyligen avgjordes av Kammarrätten i Stockholm rörde utlämnande av uppgifter ur svenskt PreOperativt Register (SPOR), Kammarrätten i Stockholms mål 2490-26, som vi har skrivit om här: https://certezza.net/nyhet/kan-sekretess-skada-sveriges-sakerhet-forsvarssekretess-for-uppgifter-ur-kvalitetsregister/. I det målet förekom också namnuppgifter som inte lämnades ut.
Man kan väl konstatera att domstolarna är väldigt generösa när det gäller att upprätthålla försvarssekretess på samlingar av namn och något djupare resonemang bjuder dem inte på. Därför kan vi nog räkna med att nu aktuellt fall inte heller är det sista. Men det går ju att fråga sig varför vi inte sett motsvarande rättsfall från myndigheter och domstolar längre norrut i Sverige.
Dags för tillsynsmyndigheterna att agera?
Av förarbetena till säkerhetskyddslagen framgår att uppgifter som omfattas av försvarssekretess alltid rör rikets säkerhet. Sådana uppgifter ska således ges ett säkerhetsskydd, SOU 2015:25 s. 146. Denna uppfattning har följt med till säkerhetsmyndigheternas vägledningar. Det vill säga om en uppgift omfattas av försvarssekretess (15 kap. 2 § OSL) är uppgiften automatiskt säkerhetskänslig och omfattas därmed av säkerhetsskyddslagens bestämmelser. Se Försvarsmaktens Reglemente Säkerhetstjänst 2021 avsnitt 3.1.1. s. 80 där det framgår att:
”Sekretessbestämmelsen 15 kap. 2 § OSL (försvarssekretessen) kommer alltid röra säkerhetskänslig verksamhet. Uppgifter som omfattas av den sekretessen kommer alltid vara säkerhetsskyddsklassificerade.”
Säkerhetspolisens vägledning i säkerhetsskydd – Informationssäkerhet, oktober 2023, avsnitt 2.1 s. 9 där det framgår att:
”En uppgift som omfattas av försvarssekretess kommer alltid vara säkerhetsskyddsklassificerad.”
samt Myndigheten för civilt försvars vägledning för sekretess i risk- och sårbarhetsanalyser, där det bland annat framgår att
”Uppgifter som omfattas av försvarssekretess rör alltid rikets säkerhet. Om uppgifter bedöms omfattas av försvarssekretess aktualiseras även reglerna om säkerhetsskyddsklassificering och hantering enligt Säkerhetsskyddslagen (2018:585) för uppgifterna.”
Såsom vi förklarade i https://certezza.net/nyhet/forsvarssekretess-for-namn-pa-anstallda-vid-tva-anstalter-ackumulerade-uppgifter/ kan dessa uttalanden behöva nyanseras. Det är inte nödvändigtvis så att försvarssekretess alltid innebär att säkerhetsskyddslagen ska tillämpas i det enskilda fallet. Men om en myndighet har tillämpat den aktuella sekretessbestämmelsen så blir det med nödvändighet så att frågan måste belysas i myndighetens säkerhetskyddsanalys och resultatet av detta arbete kommer att ge svar på frågan om myndigheten kan fortsätta använda sig av försvarssekretessen för att neka utlämnande av dessa namnuppgifter.
Här har tillsynsmyndigheterna en viktig uppgift. Den aktuella myndigheten som vägrar utlämnande med stöd av försvarssekretessen måste som sagt hantera frågan i sin säkerhetsskyddsanalys. Det blir då upp till tillsynsmyndigheterna att kontrollera att och hur myndigheten har gjort det. Skulle myndigheten vara av uppfattningen att den samlade mängden namn fortsatt ska omfattas av försvarssekretess måste de rimligen säkerhetsskyddsklassificera samlingen. Det kommer att innebära att alla informationssystem där dessa samlingar finns måste ha ett säkerhetsskydd och alla externa leverantörer som hanterar dessa uppgifter i egna lokaler måste ha säkerhetsskyddsavtal på nivå 1 eller säkerhetsskyddsöverenskommelse med motsvarande säkerhetsskyddskrav med myndigheten beroende på nivån av säkerhetsskyddsklassificering hos myndigheten.
Så frågan blir – när ska tillsynsmyndigheterna titta på dessa frågor? Det är angeläget att vi får ett svar på detta eftersom det annars är lätt att få intrycket att vissa myndigheter slentrianmässigt använder sig av försvarssekretessen för att det är en behändig regel att tillämpa när myndigheten vill slippa vara transparent med löner på arbetsplatsen. Region Skåne lyfte i det aktuella fallet att uppgifterna skulle innebära möjlighet att kartlägga regionens resurser och kapacitet – samtidigt är man öppen med att man har 51 överläkare och specialister på röntgenkliniken och 321 överläkare och specialister på sjukhuset i stort. Det – om något – säger väl mer om regionens kapacitet och resurser.
Säkerhetsskyddet är tänkt att skydda det mest skyddsvärda. Det är också så att det försämrade säkerhetspolitiska läget gjort oss mer medvetna och genom praxis har mer och mer kommit att omfattas av säkerhetsskyddet. Samtidigt kommer det att gynna antagonisterna om vi lägger stora resurser på att skydda sådant som inte egentligen är i behov av säkerhetsskydd. Det riskerar att medföra att det mest skyddsvärda måste konkurrera om resurserna med sådant som annars hör till verksamhetsskydd.
Författare: Andreas Dahlqvist