Trots att jag har skrivit månatliga krönikor i mer än 30 år och att vi har arrangerat den årliga Säkerhetsdagen™ 28 gånger, har jag aldrig skrivit någon krönika om just den. Nu stundar den 29:e Säkerhetsdagen som går av stapeln den 2:a december på Oscarsteatern – och det pirrar skönt i magen!
Säkerhetsdagen är en högaktuell odyssé genom Certezzas tio olika expertområden – från juridik till teknik, från systematik till kryptografi. Informations- och cybersäkerhetsområdet kan verkligen vridas och vändas i alla dess dimensioner. Det är ett tacksamt ämne att årligen lyfta upp på en anrik teaterscen och låta ett 20-tal experter dela med sig av sina erfarenheter.
Det är sällan svårt att hitta intressanta informations- och cybersäkerhetshändelser. Tänk bara på alla incidenter som (tyvärr) har passerat genom åren. Det är också ett område som har exploderat medialt – det går inte en dag utan att ämnet uppmärksammas. Informations- och cybersäkerheten är numera dessutom helt avgörande för det allvarsamma världsläget. Händelseutvecklingen är exponentiell.
Så var det inte 1906 när Oscarsteatern slog upp sina dörrar för första gången. Eller var det så? Industrialismen präglade samhället och drev på en exponentiell utveckling i sin genre, och lade grunden för mycket av det vi ser idag.
Nästa år fyller Säkerhetsdagen 30 år och Oscarsteatern 120 år. 2026 blir verkligen ett historiskt år. Det är året när Cybersäkerhetslagen träder i kraft, en statlig e-legitimation ser dagens ljus, och den efterlängtade kvantdatorsäkra kryptografin börjar bli verklighet. Det kommer sannolikt bli milstolpar som vi blickar tillbaka mot när historien skrivs.
Hittills har omkring 500 föredrag passerat Säkerhetsdagens scen, fördelade på långt över 100 akter – alla med sin röda informations- och cybersäkerhetstråd. Jag tänker också på de många hajper som har kommit och gått, men också på alla de hajper som aldrig blev mer än just en hajp. Vem minns exempelvis WAP? Minns du?
Vilken har då varit den starkaste röda tråden genom alla år? Jag vågar påstå att det är det systematiska och riskbaserade arbetssättet. Sannolikt kommer det även att prägla den framtida utvecklingen. Många av de incidenter som inträffat genom åren har tyvärr haft det gemensamt att det är just här det har brustit.
Den första tisdagen i december fortsätter vi att skriva historia – berättelser som är tidstypiska för sin tid och händelseutvecklingar som en gång kändes avlägsna men som idag känns självklara.
Författare: Thomas Nilsson