Den 14 november beslutade Försvarsmakten om nya föreskrifter om säkerhetsskydd. I och med att de nya föreskrifterna träder i kraft utökas också tillämpningsområdet till enskilda verksamhetsutövare inom området försvarsmateriel. Föreskrifterna har varit länge efterlängtade och innehåller en del nyheter. Föreskrifterna börjar gälla i juli 2026.
Nyheter och kommentarer
Här är några av nyheterna i föreskrifterna:
Tillämpningsområdet utökas till enskilda verksamhetsutövare inom området försvarsmateriel – tyvärr är området generellt dåligt definierat och hade mått bra av ett förtydligande. Men det har inte Försvarsmakten mandat att besluta om.
Begreppen dimensionerande antagonistiska förmågor och röjande signaler definieras i inledningen och en del onödiga hänvisningar tas bort.
Internationella överenskommelser har företräde framför föreskrifterna.
Ett generellt krav på dokumentation av bedömningar, analyser, planer, åtgärder, förstöring och rutiner har införts. Detta bör förstås även gälla interna riktlinjer och policys med mera – vad man kallar de styrande dokumenten bör vara av sekundär betydelse – så länge man är konsekvent inom verksamheten.
Indelningen av skyddsvärden i Konsekvensnivåer (A-D) hämtas från Säkerhetspolisens föreskrifter (2 kap. 4-5 §§ PMFS 2022:1). Det är positivt så att det finns en samsyn här. Men Försvarsmakten har inte tagit intryck av Säkerhetspolisens uppdelning av skyddsvärden i klassade uppgifter anläggningar, objekt, system egendom och andra tillgångar samt verksamhet enligt förpliktande internationellt åtagande.
När det gäller verksamhetsbeskrivningen påpekar Försvarsmakten att om den säkerhetskänsliga verksamhet som ska bedrivas skiljer sig åt mellan olika konfliktnivåer ska detta beskrivas. Det är dock oklart vad Försvarsmakten menar med olika konfliktnivåer. Är det höjd eller skärpt beredskap som avses? Det hade varit bra med ett förtydligande i detta avseende.
Försvarsmakten tydliggör att både säkerhetsskyddsanalys och säkerhetsskyddsplan ska beslutas av verksamhetsutövarens högsta chef eller motsvarande organ. För enskilda verksamhetsutövare är detta mycket oklart. Är det VD eller styrelse som avses, eller får man välja?
Ny bestämmelse om särskilda säkerhetsskyddsbedömningar – mycket bra!
Nya regler om systematisk kontroll i form av utvärdering och identifiering av brister. Systematiskt säkerhetsskyddsarbete med andra ord.
Intressant beträffande märkning är att de nya reglerna endast gäller allmänna handlingar och för enskilda verksamhetsutövare måste de göra en hypotetisk bedömning av om en viss handling hade varit allmän om den hade förvarats hos en myndighet. Tidigare gällde kraven på märkning alla säkerhetsskyddsklassificerade handlingar (oavsett om de var allmänna eller inte). För handlingar som inte är allmänna finns inga krav på märkning längre. Arbetshandlingar behöver således inte märkas enligt de nya reglerna.
Försvarsmakten har i föreskrifterna även förtydligat vilka fysiska åtgärder som kan vidtas baserat på identifierade säkerhetshot.
Beträffande säkerhetsprövning kan grundutredning i för befattningar inplacerade i klass 3 eller deltagande utan inplacering i säkerhetsklass göras utan säkerhetsprövningsintervju och istället inhämta uppgifter på annat sätt. Vilka andra sätt det skulle kunna vara ger dock Försvarsmakten ingen vägledning om.
Försvarsmakten har även lyft in en bestämmelse om säkerhetsskyddsöverenskommelse för förfaranden som inte kräver säkerhetsskyddsavtal på samma sätt som i säkerhetspolisens föreskrifter.
Förtydligande rörande anmälan av brister och säkerhetshotande händelser.
Ta del av Försvarsmaktens nya föreskrifter om säkerhetsskydd (FFS 2025:3) här: