Hur känner du dig efter att ha passerat säkerhetskontrollen till flyget? Kanske svettig, stressad eller kränkt. Du som jag tänker kanske också att vill jag ta med mig något olämpligt ombord är det inga problem. Jag tror inte vi är ensamma om den reflektionen.
Att säkerhetskontrollen inte är något hundraprocentigt skydd är alla medvetna om. Jag undviker spekulationer om hur väl fungerande skyddet egentligen är. I relationen till kostnaden är min bedömning att kostnaden vida överstiger nyttan. Om jag har onda avsikter har givetvis mina möjligheter begränsats, men inte i den grad att det finns ett tillräckligt skydd mot illvilja.
Det finns en rad saker jag inte kan låta bli att reflektera över. Exempelvis vätskor. Om det nu är förbjudet att medta vätskor hur kan det komma sig att den potentiella fara som denna vätska utgör kastas i ett helt vanligt sopkärl vid konfiskeringen? Borde inte vätskor som bedömts som mycket farliga hanteras därefter?
Säkerhetskontrollen är dessutom bristfällig i detta avseende. Hur många vätskor har inte passerat utan att deras next-generation liquid inspection system (NG-LIS) inte reagerat? Flera av mina vätskor, som inte dolts på något sätt, har passerat obemärkt. Jag kan med fog påstå att denna tilläggsoption till nuvarande inspektionsutrustning inte fungerar speciellt bra.
Vad är nästa steg? Vi kanske ska gå nakna genom säkerhetskontrollen och resa helt utan bagage? Sannolikt är det inte någon större idé att påföra fler fysiska kontroller som fäller avgörandet på plats. Andra tänkbara kontroller, som kanske skulle kunna medföra lättnader i andra kontroller, är exempelvis en regelrätt bakgrundskontroll. Men, det kräver så klart andra rutiner, inte minst mot bakgrund av att jag den senaste tiden flugit helt olegitimerad.
Ökade kontroller innebär inte bara svettiga, stressade och kränkta passagerare, det leder så klart också till ökade kostnader. De kostnader som flygbolagen påförs som en effekt av detta är så klart inte förhandlingsbara. Förhandlingsbara är heller inte de kostnader som är förenade med alla de regulatoriska kraven. Trots detta så har det aldrig varit billigare att flyga. Hur går den ekvationen egentligen ihop?
Kan det vara så att kostnaderna för säkerhetskontrollen leder till besparingar som i sin tur kan äventyra flygsäkerheten. Jag vill påstå att det inte går att bortse från det faktum att kostnadsjakten för aktörerna endast kan bedrivas inom de områden de har att påverka, vilket i förlängningen kan leda till att flygbolagen tar allt större risker för att klara konkurrensen. Knappast den utvecklingen jag som konsument vill se.
Visst går det att finna många likheter inom informations och IT-säkerhet. Inte sällan fokuseras det på enskilda skyddsåtgärder och dess enskilda förmåga istället för att se till helheten. Ingen har väl undgått mirakellösningarna som ska lösa allt och lite till, men som i praktiken rundas tämligen enkelt.
Det krävs en balans i alla de åtgärder som genomförs i jakten på förbättrad säkerhet. En överfokusering på ett avgränsat område leder lätt till att andra risker förbises. En mer genomtänkt riskhantering skulle leda till en mer nykter syn på relevansen i många skyddsåtgärder. Punktinsatser må se bra ut, men det är ofta ett kortsiktigt arbete som inte bara driver kostnader utan dessvärre bara nämnvärt minskar den faktiska sårbarheten.
Thomas Nilsson
